Wednesday 12 August 2009

Ikibazo c’amatongo kigiye kuva mu nzira

Nta numwe ayobewe ko ikibazo c’amatongo gisigaye ari inkoramutimu ku barundi batari bake. Aho mbere abahunguka bashikira mu matongo yabo, bashwana bimwe bikomeye n’ abasangwa atakindi bapfa atari amatongo yaze.

Muri komine Rumonge yo mu ntara ya Bururi, niho ico kibazo kimaze iminsi kiraje ishinga abatari bake mu bajejwe intwaro, aho bamwe mu bahungutse bashitse bihagira mu matongo bita ko arirwabo , ariko ubu akaba ari mu minwe ya reta.

Aha twovuga amatongo ya Piya Rububu yatanzwe kuri leta ya Bagaza mu mwaka w’1982 agahabwa abanyagihugu ngo bakore ibikorwa vyo kugwiza umwimbu. Ayandi matongo nayo akaba yahawe ishirahamwe OHP risamwe rirwiza umwibu w’igiterwa c’ikigazi.

Muri uku kwezi, izo ngorane c’amatongo zikaba zarateje utekano muke muri iyo komine ya Rumonge, mbere umwe mu bahungutse akaba yaratuririwe inzu yiwe n’ umurwi w’abantu bataramenyekana.

Ni muri iyo ntumbero rero leta y’uburundi yarungitse abashikiranganji batanu muri iyo komine ya Rumonge kugira ngo batorere umuti ico kibazo bidatevye.

Umushikiranganji w’intwaro yo hagati mu gihugu ari kumwe n’ umushikiranganji wo Gushigikirana, Gutakukana Impunzi no Gusubiza Agateka Abagateshejwe, umushikiranganji Ajejwe Uwumutekano w’Abanyagihugu, umushikiranganji w’Uburimyi n’Ubworozi hamwe n’umushikiranganji w’Amazi, Amatongo n’Ibidukikije bararemesheje bongera barafata ingingo ziremesha kugira ngo abarundi bose biyumvemwo ko bari mu gihugu c’amavukiro.

Umushikiranganji w’intwaro yo hagati mu gihugu Eduward Nduwimana ari nawe yari arongoye urwo rugendo yaramensheje ko intumbero ari iyo kurabirahamwe ingene abarundi bose boronka aho baba, abahungutse bakaronswa amatongo bashobora kurangurirwamwo imigambi y’iterambere. Akaba yabasavye gutenyenya gatoyi kugira ngo vyose bitunganywe neza, maze bose batunganirizwe.

Kubw’umushikiranganji w’Uburimyi n’Ubworozi, yaramesheje ko amatongo ya Piya Rububu, yari yatijwe abanyagihu ngo biteze imbere ariko ko yose akiri mu minwe ya leta. Ni co kimwe n’amatongo asanzwe arangurirwamwo imigambi ya OHP, nayo nyene ko ari mu minwe ya leta.

Yaboneyeho kumenyesha ko igigice kimwec’amatongo ya piya ruburu azohabwa abahunguka ahangana na hegitari 300 hamwe na hafi ya hegitari 500 azovanwa ku matongo ya OHP.

Iyo ngingo ikaba yafatiwe hamwe n’abashikiranganji bose uko bari batnu, mbere umushikiranganji wo Gushigikirana, Gutahukana Impunzi no Gusubiza Agateka Abagateshejwe Imaculée NAHAYO akaba yaramenyesheje ko ibirwati vy’amahoro bishasha bigiye kubakwa.

Akaba yadomyeko urutoke ic’i Busimba, Busekwa, Mutambara ya kabi (mu matonga ya Piya Rububu) hamwe n’i Makombe na Cabara. Akaba yaboneyeho gutera akamo abagiraneza basanzwe bafasha mu kw’ubakira abo bahunguka batagira aho baba, kugira ngo imvura ntitasure batararonswa aho bakika umusaya.

Ku ruhandwe rw’ubushikiranganji akaba yavuze ko bafasha mu gutanga ibisakazo hamwe n’imiryango ku bazoba bamaze kuduza impome.

Nayo umushikiranganji Ajejwe Amatongo, kaba yaramenyesheje ko amatongo agera ku mahegitari 1500, ariho kandi amaze kuboneka muri komine Rumonge. Akaba yararemesheje abo bahungu ko ata numwe azobura aho aba kuko leta yabatumyeko ngo bahunguke izi neza ko bazoronka aho bashikira.

Kubera ko hari bamwe mu bahungutse bagifise ubwoba bwo gukorana n’abajejwe umutekano, abanyagihugu bo mu Rumonge barashikirije amakenga bafise ku banyagihugu babazanira abasirikare iyo habaye kutumvikana.

Aho umushikiranganji ajejwe umutekano Alain Guillaume Bunyoni akaba yarabaremesheje yongera abasaba gukorana n’abajejwe umutekano babicishije ku bajejwe intwaro kugira ngo amahoro ariho ntahave atosekara kubera ubukene.

Yarongeye aramenyesha ko inzego zihari zabonetse bigoranye, none ko twozishimira mu gukorana kugira ngo twubake igihugu turi kumwe mu mutekano ntangere.

Nayo aboba bibaza ko abasirikare bisutse mu kibazo c’umutekano w’abanyagihu, uwurongoye intara ya gatanu ya gisirikare akaba yaramenyesheje ko aho ku mugera abanyagihu bishimiye igikorwa c’abasirikare, ari naco gituma bitavye akamo k’abarongoye abandi muri iyo komine kugira ngo umutekano ntuhave uhungabana.

Buramarati w’intara ya bururi akaba yarakengurukiye abo bashikiranganji bo bitavye ako kamo, akizera ko ayo matati hagati y’abahunguka n’abasanga agiye kuva mu nzira muri komine Rumonge.

Tubamenyeshe ko iyo nama yari yitabwe n’abayobozi bishikira muri ubwo bushikiranganji butanu bwegwa n’ico kibazo, abaserukira HCR mu ntara ya Bururi, abaserukira amashirahamwe afasha abahunguka, uwuserukira umurwi w’igihugu ujejwe gutatura amatati y’amatongo n’ayandi matungo mu Burundi, abaserukira abandi ku rwego rw’intara, ku rwego rwa komine hamwe no ku rwego rwo ku mitumba, abaserukira abandi mu ntwaramiheto no mu bajejwe umutekano mu ntara ya bururi.

Inama ikaba yarangiye bose banezerejwe n’ingingo zahafatiwe.



Ikibazo c’amatongo kigiye kuva mu nzira

Nta numwe ayobewe ko ikibazo c’amatongo gisigaye ari inkoramutimu ku barundi batari bake. Aho mbere abahunguka bashikira mu matongo yabo, bashwana bimwe bikomeye n’ abasangwa atakindi bapfa atari amatongo yaze.

Muri komine Rumonge yo mu ntara ya Bururi, niho ico kibazo kimaze iminsi kiraje ishinga abatari bake mu bajejwe intwaro, aho bamwe mu bahungutse bashitse bihagira mu matongo bita ko arirwabo , ariko ubu akaba ari mu minwe ya reta.

Aha twovuga amatongo ya Piya Rububu yatanzwe kuri leta ya Bagaza mu mwaka w’1982 agahabwa abanyagihugu ngo bakore ibikorwa vyo kugwiza umwimbu. Ayandi matongo nayo akaba yahawe ishirahamwe OHP risamwe rirwiza umwibu w’igiterwa c’ikigazi.

Muri uku kwezi, izo ngorane c’amatongo zikaba zarateje utekano muke muri iyo komine ya Rumonge, mbere umwe mu bahungutse akaba yaratuririwe inzu yiwe n’ umurwi w’abantu bataramenyekana.

Ni muri iyo ntumbero rero leta y’uburundi yarungitse abashikiranganji batanu muri iyo komine ya Rumonge kugira ngo batorere umuti ico kibazo bidatevye.

Umushikiranganji w’intwaro yo hagati mu gihugu ari kumwe n’ umushikiranganji wo Gushigikirana, Gutakukana Impunzi no Gusubiza Agateka Abagateshejwe, umushikiranganji Ajejwe Uwumutekano w’Abanyagihugu, umushikiranganji w’Uburimyi n’Ubworozi hamwe n’umushikiranganji w’Amazi, Amatongo n’Ibidukikije bararemesheje bongera barafata ingingo ziremesha kugira ngo abarundi bose biyumvemwo ko bari mu gihugu c’amavukiro.

Umushikiranganji w’intwaro yo hagati mu gihugu Eduward Nduwimana ari nawe yari arongoye urwo rugendo yaramensheje ko intumbero ari iyo kurabirahamwe ingene abarundi bose boronka aho baba, abahungutse bakaronswa amatongo bashobora kurangurirwamwo imigambi y’iterambere. Akaba yabasavye gutenyenya gatoyi kugira ngo vyose bitunganywe neza, maze bose batunganirizwe.

Kubw’umushikiranganji w’Uburimyi n’Ubworozi, yaramesheje ko amatongo ya Piya Rububu, yari yatijwe abanyagihu ngo biteze imbere ariko ko yose akiri mu minwe ya leta. Ni co kimwe n’amatongo asanzwe arangurirwamwo imigambi ya OHP, nayo nyene ko ari mu minwe ya leta.

Yaboneyeho kumenyesha ko igigice kimwec’amatongo ya piya ruburu azohabwa abahunguka ahangana na hegitari 300 hamwe na hafi ya hegitari 500 azovanwa ku matongo ya OHP.

Iyo ngingo ikaba yafatiwe hamwe n’abashikiranganji bose uko bari batnu, mbere umushikiranganji wo Gushigikirana, Gutahukana Impunzi no Gusubiza Agateka Abagateshejwe Imaculée NAHAYO akaba yaramenyesheje ko ibirwati vy’amahoro bishasha bigiye kubakwa.

Akaba yadomyeko urutoke ic’i Busimba, Busekwa, Mutambara ya kabi (mu matonga ya Piya Rububu) hamwe n’i Makombe na Cabara. Akaba yaboneyeho gutera akamo abagiraneza basanzwe bafasha mu kw’ubakira abo bahunguka batagira aho baba, kugira ngo imvura ntitasure batararonswa aho bakika umusaya.

Ku ruhandwe rw’ubushikiranganji akaba yavuze ko bafasha mu gutanga ibisakazo hamwe n’imiryango ku bazoba bamaze kuduza impome.

Nayo umushikiranganji Ajejwe Amatongo, kaba yaramenyesheje ko amatongo agera ku mahegitari 1500, ariho kandi amaze kuboneka muri komine Rumonge. Akaba yararemesheje abo bahungu ko ata numwe azobura aho aba kuko leta yabatumyeko ngo bahunguke izi neza ko bazoronka aho bashikira.

Kubera ko hari bamwe mu bahungutse bagifise ubwoba bwo gukorana n’abajejwe umutekano, abanyagihugu bo mu Rumonge barashikirije amakenga bafise ku banyagihugu babazanira abasirikare iyo habaye kutumvikana.

Aho umushikiranganji ajejwe umutekano Alain Guillaume Bunyoni akaba yarabaremesheje yongera abasaba gukorana n’abajejwe umutekano babicishije ku bajejwe intwaro kugira ngo amahoro ariho ntahave atosekara kubera ubukene.

Yarongeye aramenyesha ko inzego zihari zabonetse bigoranye, none ko twozishimira mu gukorana kugira ngo twubake igihugu turi kumwe mu mutekano ntangere.

Nayo aboba bibaza ko abasirikare bisutse mu kibazo c’umutekano w’abanyagihu, uwurongoye intara ya gatanu ya gisirikare akaba yaramenyesheje ko aho ku mugera abanyagihu bishimiye igikorwa c’abasirikare, ari naco gituma bitavye akamo k’abarongoye abandi muri iyo komine kugira ngo umutekano ntuhave uhungabana.

Buramarati w’intara ya bururi akaba yarakengurukiye abo bashikiranganji bo bitavye ako kamo, akizera ko ayo matati hagati y’abahunguka n’abasanga agiye kuva mu nzira muri komine Rumonge.

Tubamenyeshe ko iyo nama yari yitabwe n’abayobozi bishikira muri ubwo bushikiranganji butanu bwegwa n’ico kibazo, abaserukira HCR mu ntara ya Bururi, abaserukira amashirahamwe afasha abahunguka, uwuserukira umurwi w’igihugu ujejwe gutatura amatati y’amatongo n’ayandi matungo mu Burundi, abaserukira abandi ku rwego rw’intara, ku rwego rwa komine hamwe no ku rwego rwo ku mitumba, abaserukira abandi mu ntwaramiheto no mu bajejwe umutekano mu ntara ya bururi.

Inama ikaba yarangi bose banezerejwe n’ingingo zahafatiwe.

Tuesday 21 July 2009

Tanzania gives Burundian refugees more time to return home

PRESS RELEASE
20th July 2009

The Government of Burundi has welcomed a decision by the Tanzanian government to give more time for the voluntary repatriation of some more than 35,000 Burundian camp-based refugees.

The Mtabila refugee camp in Kasulu district in the north-western Tanzania, is the last remaining camp hosting Burundian refugees in the country, was scheduled for closure 30 June 2009, when all its residents were expected to voluntarily repatriation.

However, on June 20 - World Refugee Day - the Tanzanian Minister of Home Affairs, Hon. Lawrence MASHA, announced that more time will be given to the Burundians, who have been refugees in the country since 1990s, to go back to Burundi.

The refugees will now have the chance to plan their return home during the traditional high season for repatriation which runs to the end of September 2009.

The Minister also reiterated that no refugee will be forcibly returned and reaffirmed his government’s commitment to uphold international laws and standards relating to the protection of refugees.

Since the beginning of the repatriation process in 2002 up to 31st may 2009, more than 500,000 Burundian refugees from the neighbouring countries of Tanzania, DRC and Rwanda have been repatriated voluntarily.

In addition, there are the “1972” Burundian refugees in western Tanzania. In a landmark decision in 2008, the Tanzanian government gave a choice to these refugees to return home or apply for Tanzanian citizenship.

Some 165,000 of them decided to stay and applied for Tanzanian citizenship, while other 55,000 opted to return to Burundi.
40,000 among them have returned home and the remaining 15,000 are registered to repatriate to their homeland before the end of this year.

On the other hand, the displaced people living in Bujumbura city are going back to their original villages from Jun 2009.

A number of 250 people composed by 80 families have been returned to Kirundo and Kayanza provinces.
141 people from 59 families were coming from Kirundo, while 109 from 21 families were coming from Kayanza.

Now, 222 people gathered 42 families will go back to Bubanza within this week. The process will continue with Ngozi, Gitega, Cibitoke, Muramvya, Mwaro, Karuzi and all over the province in the country.

Encore plus de chance aux Réfugiés Burundais pour mieux se rapatrier

COMMUNIQUE DE PRESSE
Date : 20 juillet 2009


Le Gouvernement du Burundi a chaleureusement accueilli la décision du Gouvernement Tanzanien de donner encore plus de chance aux Réfugiés Burundais de se rapatrier en dignité.

Le dernier camp de Mtabila situé dans le district de Kasulu, la Région de Kigoma au Nord-Ouest de la Tanzanie qui compte encore plus de 35000 réfugiés, aurait dû être clôturé ce 30 juin 2009, car il était supposé que tous les réfugiés seraient rapatriés volontairement.

Cependant, au moment de la célébration de la Journée Mondiale du Réfugié le 20 juin 2009, le Ministre de l’Intérieur Tanzanien Honorable Lawrence MASHA, a annoncé que les réfugiés burundais des années 1990, bénéficieraient d’une prolongation de leur séjour au camp de MTABILA.

Ils pourront donc se rapatrier volontairement au cours de la période de la grande saison sèche jusqu’à la fin du mois de septembre 2009. Le ministre a souligné également qu’aucun réfugié Burundais ne sera expulsé et a réaffirmé que le Gouvernement Tanzanien respecte la loi et la convention internationale relative à la protection des réfugiés.

Depuis le début du processus de rapatriement volontaire des réfugiés burundais de 2002 jusqu’au 31 mai 2009, plus de 500.000 Burundais se sont rapatriés volontairement de la Tanzanie, de la RDC et du Rwanda.

La décision du Gouvernement Tanzanien prise l’année passée 2008, donne choix aux réfugiés de 1972, d’avoir une nationalité tanzanienne ou de retourner au Burundi. C’est ainsi que 165.000 Burundais ont pris la décision de demander la nationalité Tanzanienne et 55.000 ont décidé de se rapatriés dont 40.000 sont déjà arrivés au Burundi. Les 15.000 restant, seront rapatriés avant la fin de cette année 2009.

Nous souhaitons la bienvenue à tout Réfugié Burundais dans son pays Natal.

En outre, les déplacés et regroupés de guerres se trouvant dans la Mairie de Bujumbura sont entrain d’être acheminés jusque dans leurs collines d’origines, depuis ce mois de juin 2009.

250 personnes réparties dans 80 ménages sont déjà retournées dans la province de Kirundo et Kayanza. Parmi eux, 141 personnes composées de 59 ménages sont originaires de Kirundo et 109 personnes reparties dans 21 ménages proviennent de la province Kayanza.

Maintenant, 222 personnes composées de 42 ménages sont près à regagner la province de Bubanza durant cette semaine. Ce processus continuera respectivement dans les provinces de Ngozi, Gitega, Cibitoke, Muramvya, Mwaro, Karuzi et dans toutes les provinces du pays.

Monday 1 June 2009

L'arrivée du Premier Convoie des Rapatriés Burundais en Provenance du Rwanda

Arrivée à 9h et demi, les rapatriés du Rwanda au Burundi ont été chaleureusement accueillis par Madame le Ministre de la Solidarité Nationale, du Rapatriement des Réfugiés et de la Réintégration Sociale Honorable Immaculée HAHAYO. Ce premier convoie des réfugiés Burundais qui s’étaient exilés au Rwanda depuis 1972 et ceux de 2004, sont venus en six bus et deux camions qui transportaient leurs bagages escortés par certains autorités Rwandais dont le secrétaire d’Etat chargé du Développement Communautaire et des Affaires de l’Administration Local , Madame Nyatanyi Christine avec le gouverneur de la province frontalière de Ngozi.

Madame le Ministre de la Solidarité Nationale, du Rapatriement des Réfugiés et de la Réintégration Sociale qui a représenté le gouvernement burundais s’est réjouie de leur retour au pays natal et les a exhorté de prendre courage et que le gouvernement les prendra en charge en ce qui est de la sécurité comme tant d’autres citoyens burundais.
Elle a ajouté que le gouvernement burundais fera de son mieux pour qu’ils atteignent le même niveau de vie que les autres Burundais, afin de contribuer au développement national.

Elle leur a fait souvenir que le problème de guerres et de conflits politiques qui ont secoué le pays depuis des années, n’existe pas encore. Que la paix est rétablie dans toutes les provinces et qu’il est temps de bâtir, en commençant par les cœurs dispersés et enfin la Nation toute entière.

Avec un esprit de Solidarité Nationale que le ministre a souhaité à tout citoyen burundais, y compris les rapatriés, le Burundi sera un de ce premiers pays développés du monde, et sa population s’en réjouira des biens économiques existants.

Madame le Ministre a tenu de l’occasion pour remercier vivement le gouvernement rwandais qui a persévéré depuis des années, et a signalé que le rapatriement de ces réfugiés constitue un début de renforcement des relations qui existent entre les deux pays.

Elle a aussi invité les rapatriés à retourner au Rwanda n’ayant pas de statut de réfugiés, mais plutôt avec des documents justificatifs qui les identifient et de maintenir les bonnes relations avec les rwandais et vis versa.

Du côté rwandais, le Secrétaire d’Etat chargé du développement communautaire et des affaires de l’administration local Madame NYATANYI Christine, a remercié vivement le gouvernement burundais d’accueillir ces réfugiés et a accepté de maintenir les bonnes relations qui existent entre le Burundi et le rwanda.

Le représentant du HCR au Burundi a en outre signalé que tous le processus de rapatriement des réfugiés burundais qui se trouvent au Rwanda, sera clôturé à la fin de ce mois.

A travers leurs représentants, ces rapatriés ont montré leur plaisir de regagner leur pays natal après tant d’années d’exile.

Ces Réfugiés Burundais rapatriés du Rwanda ont été conduits vers Mugano, un site de transit situé en Commune Giteranyi de la province Muyinga, avant d’être transférés dans leurs communes d’origine le lendemain.

Le projet PARESI aide dans l’enregistrement et la réintégration de ces rapatriés, où chaque rapatrié doit se faire photographier en vue d’acquérir l’identité dans l’immédiat pour les adultes, qui lui permettra de bénéficier le nécessaire pour tout rapatriés.

De retour, chaque rapatrié reçoit une somme de 50.000FBu qui lui est accordée en deux tranches. Sur champs 10% tandis que l’autre part lui sera remise à travers un compte ouvert au COOPEC (Agence) situé près de sa résidence.

Les matériels de réintégrations sociales sont distribués par les différents partenaires tels que le GTZ qui fournit les matériels de cuisines, tentes, vaisselles, pagnes pour les femmes et filles de plus de dix ans, moustiquaires, couvertures (blanquets), nattes, seaux ; le FAO qui a donné des houes avec distribution d’une par famille, savons, et PAM qui donne des vivres pour une durée de six mois, en donnant dans l’immédiat ceux qui peuvent couvrir un mois, avec une quantité de 12 kg de mais et 3,6 kg haricot et 0,9kg de d’huile par individu.

Wednesday 8 April 2009

2ème vice psdt /T.C /Bubanza-Cibitoke

Les arbres fruitiers sont d’un intérêt capital ; à part qu’ils procurent des fruits comme nourriture, ils protègent l’environnement.
Ce sont les mots du 2ème vice président Gabriel NTISEZERANA lors des travaux de plantation d’arbres fruitiers hier sur la colline Ntamba de la commune Musigati en province Bubanza.
Il a également participé à l’aménagement de la route Masango-Kivumu dans la commune BUKINANYANA de la province Cibitoke.

Prosper BIZIMANA

Friday 6 February 2009

Visite 1er vice pdt/ village paix albinos

Still in the framework of the visit of the first deputy president Yves Sahinguvu in Ruyigi province today shaken by famine, he granted a food assistance to the disaster families of the most affected zones namely Mugege, Muhwezi, and Kinyinya.Once more Clément Manirabarusha.